Haha ja det är ingen bra bild men jag är så stolt att jag lyckades ta den. Där är faktiskt två men det syntes inte förrän lite längre bort och då hade jag solen mot mej så då såg jag ingenting.

 

Man går där i skogen och det är bara fåglarna som hörs. Alldeles tyst och man får känslan av att vara helt ensam med sin hund i världen.

Inte på något obehagligt vis alls, nej tvärtom, som när man ser på film och dom går i en fantastisk sagovärld.

Jag önskar jag kunde förmedla dofterna i skogen.

Det doftar solvarmt, våt jord och mossa. Kryddigt, rent och så granbarr och kåda från den nyss fällda granen.

Det går liksom inte att beskriva så det blir rättvist, det måste man känna själv.

Lite längre fram stod det ett rådjur till. Blixtstilla stod han och jag såg honom knappt. Dom är väl kamoflerade när dom står inne i snåren.