Kattungarna växer så det knakar.

Dom är inte så tjocka och runda som jag skulle önska, men jag kan inte tvinga dom att äta.

Kräsna är dom, äter inte vad som helst men nu har vi i alla fall kommit överens om vad dom vill ha och inte ha.

Busiga är dom och på förmiddagarna kör dom sitt race. 

Då gäller det att hålla i dukar och mattor och blomkrukor för det hänger mest i luften.

Mina fina blommor är snart ett minne blott.Antingen perforerar dom alla blad dom kommer åt eller så lägger man sej mitt på blomman i krukan.Eller så välter man ner dom från fönsterkarmen. Ja suck, det är inte lätt, men man får ryta till för dom är överallt!!

Morris är lugnast, och kommer och lägger sej i knäet.  Maya är vildingen, och spexaren! 

Men mest är dom söta och goa!!

Dom förstår när man pratar med dom, och kommer när man kallar.